The Heavenly Copyright Battle – a New Case from the Swedish Patent and Market Court

Authors: Elisabeth Vestin and Sofia Widegren

Den himmelska kampen – Patent- och marknadsdomstolen (mål T 16453 – 18)

Det var fredagen den 31 augusti 2018 och i valstugorna på Sergels torg, Odenplan, Medborgarplatsen och Liljeholmens torg hängde Sverigedemokraternas valaffischer med texten ”Alla vill till himlen men ingen vill dö i vårdkön”. Det var drygt en vecka kvar till valdagen när Timbuktu uppmärksammade valaffischerna som han menade gjorde intrång i hans upphovsrätt.

Jason Diakité, mer känd som Timbuktu, menade att valaffischerna från Sverigedemokraterna i Stockholms Stad gjorde upphovsrättsintrång i hans låt ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö”. Mer än ett år skulle dock passera innan domen den 28 november äntligen avkunnades.

Frågan inför Patent- och marknadsdomstolen var om Sverigedemokraternas valaffischer utgjorde ett intrång i Timbuktus upphovsrätt, i antingen titeln ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” eller i låttexten ”Alla vill till himmelen men få vill ju dö”.

En av de springande punkterna i målet var att Timbuktu inte själv hade skrivit texten utan hade hört den på engelska under en resa i Ghana och därefter översatt frasen till svenska. Enligt domstolen var det därför Timbuktus översättning av den hörda frasen ”In Ghana it is like everybody want to go to heaven but nobody wants to die” som skulle uppfylla kravet på verkshöjd (eller originalitet).

Trots den skånskdialektiska förändringen till ”himmelen” istället för ”himlen” och ”få vill ju dö” istället för ”ingen vill dö” menade domstolen att det mer eller mindre rörde sig om en direktöversättning från den engelska frasen. Det hjälpte inte heller att frasen ”Everybody wants to go to heaven but nobody wants to die” återfinns i flera tidigare musikverk. Motsvarande svenska textrad finns också i Ewa Roos låttext ”Alla här på jorden vill till himlen (men ingen vill ju dö) och Joakim Thåströms ”Alla vill till himlen”. Domstolens slutsats blev därför att varken titeln eller låttexten hade verkshöjd, varför de inte kunde omfattas av upphovsrätt och då inte heller skyddas mot eventuella upphovsrättsintrång.

Det ligger nära tillhands att dra paralleller till Viking Line-målet (Mål nr T 9013-04) där Viking Lines användning av frasen ”Ta dig till havet, vi gör dig till kung” ansågs göra intrång i Peter Lundblads textrad ”ta mig till havet och gör mig till kung”. I detta mål måste dock originaliteten anses betydligt större och som Stockholms tingsrätt skriver i domen framstår ordkombinationen ”som uttryckta på ett överraskande och originellt sätt” som varken är ”banal eller på något sätt självklar”.

Eftersom graden av originalitet tydligt skiljer sig åt i de två målen är det därför inte anmärkningsvärt att bedömningen och utfallen också skiljer sig åt. Att både Ewa Roos och Joakim Thåström har liknande låttexter, tyder på att dubbelskapandekriteriet inte är uppfyllt vilket är ytterligare en indikation på att verkshöjd i Timbuktus fall saknas.

Även om Timbuktus låttitel eller text hade varit tillräckligt originell för att skyddas av upphovsrätt, menar Patent- och marknadsdomstolen att skyddsomfånget hade varit så pass begränsat att det endast hade gett skydd mot rena avbildningar.

I förlängningen medför det att eventuella överinstanser skulle kunna anse att titeln ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” eller låttexten ”Alla vill till himmelen men få vill ju dö” uppfyller verkshöjdskravet och därmed skyddas av upphovsrätt. Skyddsomfånget är dock troligtvis så snävt att SD:s valaffischer likväl inte gör intrång i Timbuktus rätt. Sannolikheten för framgång i Patent- och marknadsöverdomstolen är därför liten.

Med det sagt är vi inte bortskämda med praxis på upphovsrättsområdet varför utgången inte är given och det vore välkommet med mer vägledning på området. Till dess är tipset till alla låtskrivare – ju mer oförutsebara texter, desto bättre!